Renal denervering

Introduktion

Renal denervering (RDN) är en kateterburen metod för behandling av terapiresistent hypertoni.

Patienter som lider av essentiell hypertoni har ofta en överaktivitet i det sympatiska nervsystemet. En viktig aktör i den sympaticusmedierade blodtryckskontrollen är njuren, både genom afferenta och genom efferenta sympatiska nervfibrer.

RDN innebär en partiell denervering av de sympatiska nervbanorna till och från njuren genom lokal behandling med radiofrekvensenergi (RF). Målet med tekniken är ett normaliserat blodtryck men det är viktigt att upplysa patienten om att RDN inte har som primärt syfte att minska behovet av medicinering. Majoriteten av patienterna kvarstår på oförändrad medicinering efter ingreppet och resultatet av RDN bygger på en kombination av medicinering och denerveringsterapi. 

Indikationer 

  • Behandlingsresistent essentiell hypertoni (vanligen ≥ 3 antihypertensiva läkemedel)
  • Systoliskt blodtryck ≥ 160 mmHg (≥ 150 mmHg för patienter med DM).
  • RDN kan endast utföras på njurartärer > 4 mm i diameter i segment utan fokal patologi. 

Kontraindikationer  

  • Grav stenotisk hjärtklaffsjukdom där blodtrycksreduktion kan förväntas att vara riskfylld.
  • Hjärtinfarkt, instabil angina, eller stroke, under det senaste halvåret (relativ kontraindikation)
  • Sänkt njurfunktion. (eGFR  <  45 mL/min/1,73m2).
  • Graviditet.  

Utredning inför behandling 

Inför behandlingen erbjuds patienten  1-2 förberedande besök på kardiologens mottagning för terapiresistent hypertoni. Här bedöms om medicineringen är optimal samt patientens compliance till behandling.  Vidare screenas patienten för sekundär hypertoni inklusive njurartärsstenos.  Vid behov finns möjlighet för successiv upptitrering av hypertoniläkemedel via mottagningssköterska 

Pat som bedöms aktuella för renal denervering utreds med 24h blodtrycksmätning samt CT renalartärer. 

Utredning inför behandling kan helt eller delvis skötas av inremitterande men patienten bör ändå komma till USÖ på minst ett läkarbesök inför behandlingen för planering och information kring ingreppet. 

Behandling 

Behandlingen sker vanligen polikliniskt och patienten skrivs in på kardiologens dagvårdsavdelning på morgonen, behandlingsdagen.

Genom att tillföra radiofrekvens (RF)-energi i kärlväggen påverkar man de sympatiska nervbanorna till och från njurarna. Detta görs genom att man med en kateter går in via ljumskartären och vidare upp i njurartären med hjälp av röntgengenomlysning. I njurartären levereras, via en elektrod i kateterns spets, en serie två minuter långa RF-behandlingar runt kärlets väggar. Detta medför att de sympatiska nerverna omkring artären inte längre kan signalera med full styrka. Ingreppet tar cirka en timme och utförs på ett röntgenlaboratorium. Behandlingen med RF-energi i kärlväggen kan vara smärtsam. För att förebygga detta ges smärtstillande och lugnande i samband med behandlingen.

Efter behandlingen kvarstannar patienten i ca 4 timmar i första hand för observation av punktionsstället. Man kan inte förvänta sig någon omedelbar blodtryckssänkande effekt efter ingreppet. Denna kommer successivt inom loppet av 6-12 månader. 

Kontroller efter behandling 

Efter behandlingen erbjuds patienten sköterskebesök efter 1 v och 3 månader samt läkarbesök efter 1, 6 och 12 månader för kontroll och eventuell justering av blodtrycksbehandling. 

Uppföljning efter behandling kan till största del ske hos inremitterande men patienten bör erbjudas minst ett återbesök till mottagningen på USÖ för uppföljning och kvalitetssäkring av metoden.

Remissförfarande 

Remiss för renal denerveringsbehandling ställs till mottagningen för terapiresistent hypertoni, hjärtmottagningen, USÖ.


Sidan granskades den 18 juni 2013

Innehållsansvarig: Stella Cizinsky

Publicerad av Lenore Haugland