Kroniska subduralhematom

Subduralhematom orsakas nästan alltid av trauma men kan i sällsynta fall uppkomma spontant. Utvecklingen av hematomet kan ske snabbt i anslutning till allvarligare skalltrauma – akut subduralhematom eller långsamt, dagar till veckor efter lindrigt skalltrauma – kroniskt subdural-hematom och oftast hos äldre med skörare vener. Riskfaktorer för utveckling av subduralhematom: Behandling med antikoagulantia eller trombocythämmare eller koagulationsrubbning, alkoholmissbruk, upprepade fall eller upprepade skalltrauma, t ex vid krampanfall, hög ålder, shuntbehandling.

Klinisk bild

Vid akut subduralhematom domineras bilden av huvudvärk med snabb utveckling av åtföljande symtom som slöhet, somnolens, medvetandeförlust ibland föregånget av illamående, kräkningar och neurologiska symtom som balansrubbning, hemipares, tal- och synstörning eller kramper.

Vid kroniskt subduralhematom kan traumat vara bortglömt och hos äldre endast symptom som minnesstörning eller förvirring.

Handläggning

Patienten kommer till avdelningen akut, eventuellt läggs patienten in direkt på NIMA.

  • Ta snarast ett neurologstatus på patienten.
  • Provtagning; neurorutin, blodgruppering och BAS-test tas akut.
  • Sök neurokirurgjouren som skriver in patienten, samt ordinerar läkemedel.
  • SSK och USK skriver in patienten enligt rutin för inskrivning.
  • Patienten ska duscha med Hibiscrub helkropp x 2.
  • Om aktuellt med operation snarast, info till narkosjour om att patient finns på avdelning och fråga om de hinner bedöma innan operation.

Operationsdagen
Patienten fastar enligt rutin för anestesi. Patienten ska ha operationsskjorta och sjukhusets underkläder. Inga smycken, smink eller nagellack. Premedicinering enligt anestesijournal, samt administrering av ordinerade läkemedel görs av natt SSK ifall patienten ska opereras på morgonen. Antibiotika skickas med till operation. KAD sätts.

Postoperativt
Patienten övervakas på NIMA eller postoperativ avdelning tills dränagen är dragna. Kontroller enligt PM för neurologisk övervakning. Alla patienter ska kopplas upp med 3-avlednings-EKG. Patienten har ett alt. två subgaleala dränage inlagda. Ordinationer gällande dränaget finns på anestesijournalen. Dränaget tas bort av läkare. Eventuella suturer sätts. Plåster eller kompresser och nätmössa sätts över såret. Patienten kan flytta ut från NIMA-sal eller till hemsjukhus som regel ett dygn efter operationen. Suturer tas som regel efter 7 dygn, vid utskrivning får pat med sig lapp om när de skall tas. Uppföljning efter ca 4-6 veckor. Antingen på hemortens kirurgiska klinik, hos distriksläkare eller operatören.


Sidan granskades den 13 april 2018

Publicerad av Eva Overmeer