Elastografi – ny och säker metod för att kontrollera leverskada

Idag publicerar SBU* en rapport som visar att en förenklad metod att kontrollera utveckling av fibros i levern både är enklare för patienten, mindre riskfylld och smärtfri jämfört med vävnadsprov som tidigare varit rutinmetod.

Rapporten är framtagen av Örebro läns landstings enhet för utvärdering av medicinska metoder, CAMTÖ på uppdrag av SBU.


Metoden används på USÖ
Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) använder pulsvågor, så kallad elastografi, som första alternativ för undersökning av levern vid kronisk hepatit C och B. Elastografi innebär att man med hjälp av pulsvågor mäter elasticiteten i levern och det kan liknas vid en ultraljudsundersökning. Metoden är enkel, mindre smärtsam och innebär färre risker än en traditionell leverundersökning med hjälp av vävnadsprov (leverbiopsi).

Nu vetenskapligt beprövad
Ann-Sofi Duberg, överläkare InfektionsklinikenVid en genomgång av det vetenskapliga kunskapsläget kan man nu även göra gällande att elastografi är en undersökning som kan användas som ett förstahandsval, även om leverbiopsi fortfarande ger det mest tillförlitliga undersökningsresultatet. Det visar SBU* i en ny rapport.

Ann-Sofi Duberg, överläkare på Infektionskliniken vid USÖ, har lång erfarenhet av vård vid hepatit och goda erfarenheter av att genomföra leverundersökningar med hjälp av elastografi vid kronisk hepatit B och C.

Positiva erfarenheter
- På USÖ:s infektionsklinik har vi använt den nya metoden i ungefär ett år och har positiva erfarenheter. Leverbiopsi är både besvärligare och mer resurskrävande. Patienten måste ligga inne på sjukhuset en hel dag för att göra en biopsi, medan en undersökning med elastografi tar cirka fem minuter i samband med en vanlig kontroll. Patienten får besked om resultatet direkt i samband med läkarbesöket, medan svaret på en leverbiopsi dröjer flera veckor.

Smärt- och riskfritt
- Leverbiopsi kan upplevas som obehagligt och smärtsamt, det finns också en mycket liten risk för komplikationer som gör att patienten måste stanna för observation efter ingreppet. Vävnadsprov rekommenderas var tredje till var femte år, men det blir ibland mer sällan då patienten avbokar på grund av rädsla och obehag. Elastografi är däremot helt riskfritt och gör inte ont.

Något sämre träffsäkerhet
Leverbiopsi är fortfarande den metod som ger mest tillförlitliga undersökningsresultat. Det finns alltså en lite större osäkerhet i resultatet vid elastografi, men det kompenseras med att vi följer patienten oftare, vanligen cirka en gång per år.

Fakta
Hepatit C är den vanligaste orsaken till ärrvävnad i levern, så kallad leverfibros. Hepatit C smittar via blod och i Sverige finns cirka 50 000 personer med hepatit C.

Före 1991 kunde man smittas via blodtransfusion, men nu för tiden är risken störst i samband med alkoholmissbruk eller vid användning av intravenösa droger.

Personer med kronisk hepatit kan utveckla ärrbildning, fibros, i levern. Fibrosen ökar med tiden och leder till att levern förlorar i elasticitet och funktion.

Hepatiten ger oftast inga symtom men på 20-30 års sikt utvecklas cirros, skrumplever, hos ungefär en fjärdedel av de infekterade. Levercirros ger sämre leverfunktion och ökar risken för leversvikt och levercancer. Apparatur som mäter leverelasticitet finns vid de större sjukhusen i Sverige.


* Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i uppdrag att utvärdera metoder som används i vården, både etablerade och nya. Utifrån aktuell och välgjord forskning tar SBU reda på vilken medicinsk effekt olika metoder har, om det finns några risker med dem, och om åtgärderna ger mesta möjliga nytta för pengarna. SBU:s kunskapssammanställningar kommuniceras och implementeras kontinuerligt i hälso- och sjukvården.

Länk till information på www.sbu.se

Länk till rapporten på SBU:s webbplats


Sidan granskades den 14 januari 2014

Innehållsansvarig: Ulrika Julin

Publicerad av John Swensson