Tidiga varningssignaler som kan rädda liv

En vanlig dag i intensivvården drabbas ungefär 5 procent av patienterna av högt buktryck och sviktande organ och majoriteten av dem överlever inte. Ofta märks inte komplikationerna förrän de har fått fäste, men Per Skoog, forskare vid Örebro universitet och specialistläkare vid USÖ, har identifierat markörer som kan fungera som varningssignaler och därmed rädda liv.

Per Skoog, forskare vid Örebro universitet och specialistläkare vid USÖSvårt sjuka patienter som behandlas efter brännskador, kirurgi eller svåra olyckor riskerar att drabbas av högt buktryck och sviktande organ. Det så kallade bukkompartmentsyndromet är ett livshotande tillstånd och för att kunna rädda liv är det viktigt att behandlingen startas i tid.

Därför är det viktigt att patienter, som riskerar att drabbas, identifieras tidigt, säger Per Skoog.

Tarmen mår inte bra

Genom att använda en mikrodialyskateter, ett tunt rör med ett membran på, har han analyserat vätskan runt tarmarna och mätt koncentrationen av socker, mjölksyra, glycerol och pyruvat.

– Att du får mjölksyra i benen, när du är ute och springer, är ett tecken på syrebrist. Det är samma sak i tarmen. Bukkompartmentsyndrom innebär att tarmarna svullnar och buktrycket stiger och det påverkar blodcirkulationen och då också syretillförseln.

Det betyder att när halten av mjölksyra stiger och pyruvathalten sjunker är det ett tecken på att tarmen inte mår bra, att det är problem med syretillförseln. En varning som signalerar att det är dags att agera.

– Vi har kunnat visa att förändringarna i koncentrationen av dessa ämnen sker tidigt vid nytillkommet högt buktryck och det gör att de är bra kliniska markörer. Förändringarna sker innan vi kan se reaktioner hos patienterna, säger Per Skoog.

Utveckla metoden

Per Skoog och hans kollegor planerar dessutom att utveckla katetern för att ta fram en variant som är anpassad till tarmarna. De behöver till exempel inte ett så tunt rör som det krävs för att kunna göra mikrodialys i hjärnan.

– Vi har använt den här katetern, som är specialgjord för att mäta hur hjärnan mår, till att undersöka tarmcancerpatienter efter operation och nu till att upptäcka högt buktryck. Det är dags att ta fram ett verktyg som är anpassat till tarmarna, säger Per Skoog.

Text: Linda Harradine, Forskningskommunikatör, Örebro universitet

 


Sidan granskades den 14 januari 2014

Innehållsansvarig: Ulrika Julin

Publicerad av John Swensson