Förmaksflimmer vid kranskärlsoperation ökar risken för framtida hjärninfarkt

Forskning vid Region Örebro län visar att patienter som drabbas av förmaksflimmer i samband med hjärtoperation har åtta gånger högre risk att få det i framtiden. Hjärninfarkt, hjärtsvikt och för tidig bortgång är starkt associerade med förmaksflimmer.

Espen Fengsrud, hjärtspecialist och specialist på hjärtrytmrubbningar, har i sin avhandlings två första studier undersökt förmaksflimmer i samband med kranskärlsoperation. Han ville veta vilken påverkan det hade på framtida förekomst av förmaksflimmer, sjuklighet och dödsorsak. Cirka 3 procent av befolkningen har förmaksflimmer i någon form och förekomsten ökar med stigande ålder. Blodförtunnande medicin reducerar risken för stroke med 70 procent.

– En annan studie där patienterna följdes upp efter femton år visade att förmaksflimmer i samband med kranskärlsoperation är en riskfaktor för bortgång i förtid. Det är oavsett om flimret uppkommer före eller efter operation, säger Espen Fengsrud, överläkare på hjärt-lungkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet. 

Patienter med förmaksflimmer i samband med kranskärlsoperation ska i dag erbjudas blodförtunnande medicin för att skydda mot stroke. På sikt behövs bättre uppföljning för att fånga förmaksflimmer och en sådan studie har påbörjats vid Universitetssjukhuset Örebro.

Titthålskirurgi är en säker och effektiv behandling

– I de två sista studierna i min avhandling undersöker jag titthålskirurgi, så kallad endoskopisk ablation. Med den metoden går man in med tre titthålsportar i bröstkorgen och bränner på utsidan av hjärtat, säger Espen Fengsrud.

Resultatet visar att metoden var säker och effektiv. I jämförelse med konventionell behandling visade studien en minskning av förmaksflimmer hos de patienter som hade haft det under mer än ett år.

– Alla patienter monitorerades kontinuerligt under ett år via en rytmdetektor som opererades under huden. Dessutom följdes de med ultraljud, arbetsprov och livskvalitetsenkäter under året. Hjärtats pumpförmåga förbättrades, fysisk arbetsförmåga ökade och det ledde till subjektivt förbättrad hälsa, säger Espen Fengsrud.

Patienter med ihållande symptomatiskt förmaksflimmer mer än ett år har tidigare inte haft något annat behandlingsalternativ än reglering av hjärtfrekvensen. Forskningen visar att dessa patienter kan förbättras efter titthålskirurgi. Behandlingen kan kombineras med kateterablation.

– Det innebär att man går in via ljumsken och bränner på insidan av hjärtat. Det är en etablerad behandling hos patienter med högsymptomatisk växlande förmaksflimmer med kortare varaktighet. Det är jag och en ytterligare läkare som utför det ingreppet hos oss, avslutar Espen Fengsrud.

Universitetssjukhuset Örebro var först i Sverige med kateterablation, bränning, av förmaksflimmer och det infördes på sjukhuset år 2001. I enlighet med nya europeiska riktlinjer krävs ett nära samarbete mellan hjärtarytmidoktorer och thoraxkirurger i ett förmaksflimmerteam. Det finns sedan flera år på sjukhuset.


Sidan granskades den 12 februari 2018

Innehållsansvarig: Elin Abelson

Publicerad av Eva Overmeer