Urologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro är först i Norden med att införa en ny metod som ersätter urinledaren med en protes i ett slutet system från njure till urinblåsa.

USÖ först i Norden med urinledarprotes

Urologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro är först i Norden med att införa en ny metod som ersätter urinledaren med en protes i ett slutet system från njure till urinblåsa.

Patienter som har totalstopp i urinledaren på grund av tumörsjukdom eller trauma, behöver ersätta den på konstgjord väg för att leda bort urinen från njuren. Det har funnits två alternativ att dränera njuren när urinledaren inte längre fungerar.

Den vanligaste metoden är att man lägger en kateter inuti urinledaren för att åstadkomma fri passage ner till urinblåsan, men om det inte fungerar får man tömma urinen från njuren med hjälp av en så kallad nefrostomi. Det är en kateter som förs in i njuren via huden och urinen töms via en slang i en uppsamlingspåse.

Påverkar livskvaliteten

– En nefrostomi påverkar livskvalitén negativt, det är lätt att slangen fastnar, det kan göra ont och en del patienter känner sig socialt isolerade. Om katetern skulle åka ut så att urinflödet upphör måste man omgående kontakta akutmottagningen för att få en ny kateter insatt. Instickstället i huden måste läggas om två gånger i veckan på vårdcentral och det är ganska vanligt med infektioner. Nefrostomi fungerar bra under en kortare period men en del patienter behöver en permanent lösning och tidigare det har det inte funnits några alternativ, säger Marcin Popiolek, överläkare på urologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

– Man vill inte heller ta bort en njure hos en cancersjuk patient som behandlas med cytostatika. Om man bara har en njure kan man få lindrig njursvikt och kanske tvingas minska dosen med sämre effekt som följd, säger Marcin Popiolek.

Protes ersätter urinledare

Förhoppningen om att skapa en protes som ersätter urinledaren har funnits länge. Urin är en starkt frätande vätska och det har varit komplicerat att hitta ett konstgjort material som tål urinens påverkan. Men nu har man utvecklat en kateter som håller bra för långtidsbruk. Den är tillverkad i ett silikonmaterial med en utvändig beklädnad i polyester som gör att slangen inte knickar sig lika lätt. Patienten måste ha en fungerande urinblåsa för att den här metoden ska vara aktuell.

Protesen läggs under huden från njuren och vidare ner till urinblåsan.
– Det är en viss operationsteknisk utmaning att hitta rätt längd och läge på katetern så att inte rörelsefriheten begränsas samtidigt som man inte får riskera att den knickas. Man måste vara mycket noggrann och det finns inga marginaler, säger Marcin Popiolek.

Det tar lång tid att utvärdera en produkt för att se om den fungerar över tid. Uppföljningsstudier i Europa har visat att det fungerar väl efter åtta år och metoden utförs på ett fåtal ställen i Europa.

Uppföljning och evidens

– Anledningen till att vi i Sverige inte anammar nya metoder omedelbart beror på att vi arbetar evidensbaserat. Vi ville helt enkelt avvakta tills forskning och uppföljning kunnat visa att metoden fungerar, säger Marcin Popiolek.

– Vi har varit på studiebesök i Italien för att utbilda oss och den italienska kirurgen kom till Sverige för att vara med när vi utförde den första operationen här. Det känns väldigt positivt att vi nu har ytterligare en metod som förhoppningsvis kan förbättra livskvalitén hos de patienter som behöver en permanent lösning för att ersätta urinledarens funktion, säger Marcin Popiolek.


Sidan granskades den 12 september 2018

Innehållsansvarig: Marcin Popiolek

Publicerad av Ulrika Friberg